  |
  |
|
||
|
|
|
REISERAPPORT
�r det skillnad p� vad stora och sm� museer g�r f�r att f� turisterna in p� museerna? MPR i Moskva og Yasnaya Polyana 21.-26. august 2009 Redan under f�rsta dagens f�redrag og presentationen av konferensdeltagarna f�rstod jag att det inte var storleken p� museet som betydde n�got. Samtliga deltagare och f�rel�sare under konferensen gav uttryck f�r samma tankar runt museumsdrift og turism, och alla hade liknande funderingar runt hur man f�r bes�kare till sitt museum.Vi �nskade alla att f� m�nga bes�kare till v�ra museer, vi hade alla ungef�r samma utmaningar i kampen om turisterna och vi jobbade alla intensivt efter v�ran plats� premisser f�r att f� folk in p� museerna. |
 Yasnaya Polyana – Leo Tolstoys hjem |
|
Yasnaya Polyana Efter et par intensiva dagar i Moskva, med f�redrag och med guiding p� n�gra av de verkligt stora museerna, reste vi vidare med buss til en annan verklighet i Rysslands historia. I Yasnaya Polyana, ca 200 km fr�n Moskva, fick vi uppleva och l�ra k�nna en lite annorlunda museumsdrift.Vladimir Tolstoy, museumsdirekt�r p� Yasnaya Polyana, Elena Petrova, Head of International Relations office och Valeria Sletina, Head of Tourism Department p� Yasnaya Polyana, gav oss en sp�nnande introduktion til hur man byggt upp en egen, levande turistdestination runt ett kulturhistoriskt museum – ”The cultural Tourism Agency Tolstoy – Yasnaya Polyana” I f�rdragen ”Cultur and Tourism at Yasnaya Polyana” och ”Krapivna: Revival of Small Historical Town as Tourist destinations on the basis of museum -Tourism potential” beskrev de arbetet med att vidaref�ra rysk kulturhistoria och att organisera resor till destinationen. F�r att f� bes�kare till museet har man, i museets regi, byggt upp en egen incoming resebyr� riktad b�de mot bes�kare fr�n Ryssland och fr�n utlandet. Med de utmaningar som ligger i att resa ut ur Moskva – b�de f�r lokala be�kare, och f�r bes�kare fr�n utlandet har man sett att man m�ste ordna ”skjuts” antingen med lokaltrafik eller inhyrda bilar och bussar f�r att f� folk till platsen. Hos ”The Cultural Tourism Agency, Tolsoty – Yasnaya Polyana” kan man f� hj�lp med allt ifr�n visums�knad till hotell�vernattning p� organisationens eget hotell, buss- och t�gbiljetter till och fr�n Moskva och guidning p� museumsomr�det. F�r att m�ta de stora utmaningarna i Ryssland – med m�nga museum och kulturhistoriska center som vill ”plocka” turister, och ekonomiska s�v�l som logistiska utmaningar, har man byggt upp organisationen lokalt. H�r finns det b�de eget tryckeri, bageri, souvenirverkstad, hotell, restauranger, bokhandel souvenirshop och olika ”mindre” museum i anknytning til egendomen. Man driver ocks� g�rdsbruk p� egendommarna, och h�r har bes�karna m�jligheter till att delta i arbetet. Man arrangerar kurser och seminarium om Leo Tolstoys f�rfattarskap och liv, och ger bes�kare m�jlighet till att uppleva Leo Tolstoys egendommar och livsverk genom kultur och natur.M�nga av bes�karna kommer tillbaka flera g�nger, b�de de ”lokala” och utl�nska bes�kare. |
||||
 Konferensdeltagare fr�n Sicilien och Bermudas tar en sv�ngom till rysk folkmusik |
|
KRAPIVNA - Revival of a Small Historical Town as Tourist destinations on the basis of museum -Tourism potential” Krapivna – en n�rbel�gen by som var distriktets ”centrum” under Leo Tolstoys tid, hotades under n�gra �r av avfolkning och f�rfall. Denna by har nu ”tagits omhand” av Vladimir Tolstoy och inf�rlivats som en del av museumsegendommen til Yasnaya Polyana. Man har varsamt restaurerat och underh�llit byggnader – ock kan idag visa fram en idyllisk, v�lbevarad och levande by, med eget lokalhistoriskt museum. Skillnaden mot de norska och svenska museerna som ofta jobbar mer centralt i fr�ga om marknadsf�ring, med destinationsorganisationer och statliga subventioner k�ndes stor n�r man m�tte denna n�dv�ndiga entusiasm och kreativitet. S�kert en n�dvendighet f�r att �verleva som museum p� landsbygden i Ryssland, men ocks� en tydlig spegel p� hur olika villk�r och kultur man har i olika land. Vi fick ocks� vara med p� flera sp�nnande f�redrag fr�n v�ra andra kollegor p� konferensen som beskrev de olika museernas jobb f�r att locka fler bes�kare till just sitt museum. Det var lika intressant att h�ra Christine Skeete ber�tta om arbetet med att locka turister in fr�n stranden till Barbados Museum and Historical Society som att h�ra Viveka Overland ber�tta om Bohus Knitting: En utst�llning p� Bohus L�ns Museum som visar en bit av svensk social- och industrihistoria som slutade som mode bland de stora Hollywoodstj�rnorna n�r stj�rnor som Grace Kelly och Ingrid Bergman b�rjade b�ra dessa stickade plagg. Denna utst�llning har lockat bes�kare fr�n b�de in och utland till Bohus L�ns Museum. Slutsummering: Svalbard Museum har en del f�rdelar i sin placering – som det ”stora” museet i Longyearbyen f�r vi ”automatiskt” m�nga av turisterna till Svalbard in p� museet. Antingen kommer de p� egen hand, eller som deltagare p� bysightseeing – d�r ett bes�k p� Svalbard Museum ing�r. Men, med ca 60 000 turister p� Svalbard varje �r �r det �nd� ”bara” ca 30 000 som kommer till museet. Under konferensen Museums and Tourism fick jag ta del av andras erfarenheter och fick med mig en del nya tankar tillbaka til Svalbard. B�de n�r det g�ller arrangementer f�r de lokala bes�karna och inf�r n�sta turist�song. Det jag s�g, upplevde och l�rde under denna konferens var att man p� alla museum, oavsett ”storlek” jobbar mot samma m�l: Att f� bes�kare in genom d�rrarna och att f� visa fram sin bit av historien. Hur man g�r det varierar fr�n plats till plats, men verktygen tycks vara lika. Man f�r�dlar det man vill visa fram, l�gger till r�tta f�r att bes�karna skal hitta v�gen och �ppnar d�rrarna. |
||||
 Cruiseb�t i Longyearbyen – 3000 passagerare p� bes�k hos 2000 bofasta |
|
Hos alla deltagare p� konferansen, fr�n Ulan-Bator till Barbados – fanns det en genuin och �kta �nskan om att f�rmedla sin historia. Oavsett om det handlade om pilgrimsresor, klimathot,
lokala konstmuseum eller Svalbard – alla �nskar vi att visa fram det b�sta vi har till s� m�nga som m�jligt. N�r man talar om �kande siffror i bes�ksstatistik �r det inte bara kronor och �ren som �r viktiga – men i botten ligger en stolthet �ver att folk v�ljer att ta del av den historia man vill ber�tta. |
||||
| ▲ til toppen Tilbake til reiserapporter 2009 |