  |
  |
|
||
|
|
|
REISERAPPORT
”The World under One Roof” ICOMs generalkonferanse i Wien august 2007 Redan inledningsdagen anlades tonen i f�ljande utsaga ”universal heritage cannot be discussed without a theory of cultural difference”. H�r framh�vdes betydelsen av en teoretisk m�ls�ttning, n�got som �ppnade f�r intressanta, stimulerande diskussioner. Museiobjekter utg�r kulturella mark�rer om olikhet, vilka kan knyta sig till diverse processer speglande ett samh�lles kulturella dynamik. Sj�lv hade jag f�rs�kt att koppla samman etnografiska objekt med den politiska process som str�var mot erk�nnande av kulturell olikhet, ”politics of recognition”. ICME sessionen ”The World under One Roof”, som jag prim�rt h�ll mig till, med m�nga utm�rkta inl�gg, inte minst i form av museim�ssigt nyt�nkande, visade p� en m�ngfald av exempel p� etnografiska n�rmanden till universalitet. Tv� keynote inl�gg – Janet Legget, New Zealand och Rick West, USA – kan ses som programf�rklaringar med stark tonvikt p� urfolk v�rlden �ver i relation till museer. Bland annat framh�vdes det att objekter inte �r slutprodukter i sig sj�lva, st�rst mening har de f�r folk som i sin dagliga g�rning omges d�rav, m.a.o. museer kan inte av egen kraft och ensamma best�mma objekters mening. Vidare �r det folket som f�retr�der en best�md kultur som �r kulturellt signifikativt inte en samling artefakter. Det �r n�mligen folket som f�rvaltar det kulturella arvet, objekter inskr�nker sig till betydelsfulla illustrationer, spegelbilder av samma kulturella arv. De b�gge museerna Legget och West representerar – Iwi Maori och National Museum of North American Indians – kan tj�na som modeller f�r i f�rsta hand etnografiska museer, n�r det g�ller samverkan mellan f�retr�dare f�r en kultur, folket, och museiprofessionen. I denna korta rapport vill jag avsluta med en resym� av eget inl�gg, ett tema jag avser att arbeta vidare med inspirerad av de diskussioner som framkom under ICME symposiet. Ethnographic Objects and the Politics of Recognition Ett otal urfolk str�var i dag mot ett erk�nnande som distinkt folk. Denna process �r universell p� samma s�tt �r dess koppling till objekter. D�rf�r att utan referens till en livskraftig materiell kultur f�rlorar de politiska krav som st�lles mycket av sin legitimitet. Till sin form handlar det om politiska processer, av denna grund argumentationen att artefakter har mer �n en r�st, exempelvis �ven en politisk. Man kan t.o.m. p�st� att de har makt. Med tre exempel fr�n nordliga omr�den belyste jag denna generella argumentation; AINU i norra Japan, NIS- GA�A i British Columbia och SAMER i Norge. I den process som syftar mot erk�nnande och som f�ljd d�rav �kad kulturpolitisk autonomi spelar kulturell diversitet en avg�rande roll. Hantverks- och konstobjekter, museer och kunskapscentra, som drives av urfolk sj�lva, �r sammantagna instrumentella n�r det g�ller att artikulera kulturell olikhet, essentiellt f�r att uppn� erk�nnande som folk, en olikhet som m�ste vara tydlig och st�ndigt f�rmedlas p� nytt i interkulturell samhandling. Slutligen kan man h�vda att objekters politiska dimension, som detta inl�gg omhandlar, inte direkt relaterar till museer och deras samlingar. Enligt min mening borde det emellertid vara museernas skyldighet att observera och vara medvetna om vikten ocks� av denna relativt universella dimension, dvs objekters politiska r�st som f�renar det gripbara (tangible) med delar av det icke-gripbara (intangible) kulturarvet. |
| ▲ til toppen Tilbake til reiserapporter 2007 |