Startside
Årsmeldinger
Årsreferater
Reiserapporter
Blue Shield
 
 

 

REISERAPPORT


Tom G. Svensson, Kulturhistorisk Museum, Universitetet i Oslo


Rapport till Norsk ICOM
ICOM 2004 i Seoul, Korea


Det �vergripande temat f�r denna general konferens var "Museums and Intangible Heritage". I n�gra av plenarinl�ggen (keynotes) anlades tonen programm�ssigt f�r konferensen i sin helhet. Den nyligen antagna Unesco konventionen (2003) r�rande immateriellt kulturarv anv�ndes som spr�ngbr�da f�r vidare diskussioner, inte minst ventilerades definitionssp�rsm�let. Denna definition innefattar v�ldigt mycket och sp�rsm�let g�ller framf�r allt vilka element inbegripna i denna samlingsterm som det �r naturligt f�r museer att ta ett �kat ansvar f�r. Insamling och f�rvaltning av allt kulturarv som karakteriseras som immateriellt kan inte museerna p�ta sig, � andra sidan b�r museerna, i varierande grad avh�ngig av omf�ng, bidra till en systematisk s�kring av det kulturarv som inte direkt relaterar till konkreta objekter, artefakter. D�rmed understryker man museernas roll som kunskapsf�rvaltande institutioner, inte enbart samlingsf�rvaltande. Fr�n en s�dan allm�n program f�rklaring kan framh�vas betydelsen av kunskapsf�rvaltning knuten fr�mst till praxis, muntlig tradition, �verf�ring fr�n generation till generation samt social organisation, allt i h�g grad immateriella aspekter men v�sentligt f�r presentation och representation genom utst�llnings-mediet med aktivt bruk av museernas samlingar av artefakter.

Av �vriga huvudinledare vill jag s�rskilt framh�lla Makio Matsuzono, Direkt�r p� National Museum of Ethnology, Osaka, som med stor sk�rpa formulerade essensen av ett t�nkbart handlingsprogram f�r museer baserat p� Unesco konventionen, ett f�redrag jag bed�mer som ytterst inspirerande. Enligt Matsuzono �r ett immateriellt kulturarv alltid dynamiskt, n�got som st�ller s�rskilda krav p� insamling s�v�l som vidare hantering. Dessutom problematiserade han huruvida museer var ber�ttigade till denna f�rvaltning av andras kulturarv. Under alla omst�ndigheter m�ste det bli fr�ga om att inh�mta godk�nnande fr�n det folk som �ger, eller har myndighet �ver, immateriellt kulturarv, inte enbart samla in f�r att bevara. Denna slags insamling �r k�nslig, den kan t.ex. ber�ra hemlig kunskap, av den grund m�ste den bygga p� en fortl�pande dialog mellan museiforskare och det folk som �r f�rem�l f�r forskningsbaserad insamling av materiellt/immateriellt kulturarv.

Den sista punkten i Matsuzonos inl�gg jag �nskar lyfta fram har att g�ra med sedvaner�tt. Detta tema b�r i h�g grad uppm�rksammas som en viktig komponent av kategorin immateriellt kulturarv, en aspekt som ofta bygger p� muntlig normativ tradition och som besitter mycket av sin kulturella kraft och vitalitet i muntligheten. � andra sidan har vi h�r att g�ra med viktig traditionskunskap, som l�tt kan g� f�rlorad om man inte i tid genomf�r ing�ende uppteckningar av densamma. Som r�ttsantropolog med l�ng tj�nstetid p� ett st�rre etnografiskt museum kan jag inte annat �n v�lkomna denna programliknande utsaga av Matsuzono, som jag ser som en stark, och delvis ny, utmaning f�r kulturhistoriska museer.

M.a.o. fr�n denna konferens l�r man b�de att avgr�nsa vad som b�r vara museernas roll med h�nsyn till Unesco konventionen och att t�nka nytt, d�rmed inkludera v�sentligt immateriellt kulturarv konventionen faktiskt inte ber�r. Det � sin sida pekar p� att debatten lever.

L�t mig d�refter ber�ra den session jag mer aktivt deltog i, ICME. I hela tre dagar p�gick denna delkonferens, varav en hel dag med l�rorikt och stimulerande bes�k p� "National Folk Museum of Korea". H�r m�ter vi ett stort, resursstarkt museum, som genom sin utformade policy ligger i f�rkant av Unesco konventionen. Museet har l�nge lagt vikt vid det immateriella, forskningsm�ssigt s�v�l som vad g�ller allsidig f�rmedling. Inte minst imponerande visade sig museets pedagogiska program vara, d�r traditionsbunden kunskap f�rmedlades aktivt till olika grupper av bes�kare, i synnerhet barn. V�rt att notera �r �ven att museet i sin forskarstab har en konservator med huvudansvar f�r shamanism, en rituell f�reteelse som i h�g grad h�lls levande, speciellt p� Koreas landsbygd.

Det �r inte m�jligt att i denna korta rapport g� in p� enskilda bidrag. Helhetsintrycket �r emellertid att vi upplevde tv� intensiva dagar med god, fruktbar id�utv�xling innanf�r ett gemensamt tema, i generella termer v�l genomt�nkt och belyst utifr�n rik empirisk bredd. F�red�mligt var ocks� den f�rn�ma publikationen av hela ICME programmet med samtliga sammandrag av f�redragen �tergivna. Det �r en publicering v�r v�rd att bekanta sig med. Mitt egna bidrag "Knowledge and Context - the Social Life of Objects" kan f.�. ses som en direkt uppf�ljning av ICME inl�gg i Sibiu, Rum�nien 2003. (I l�tt bearbetad form kan �rets bidrag l�sas p� ICMEs hemsida: http://www.museumsnett.no/icme).

ICME konferensen avslutades med en speciellt utformad "Post-Conference Tour", med huvudvikt lagd vid traditionella kulturupplevelser i naturliga omgivningar. Sj�lv kunde jag bara vara med en av dagarna, dock of�rgl�mlig med kulminationen en lokal shamanistisk seans.

til toppen                                             Tilbake til reiserapporter 2004